Att känna skuld för något man gjort, inte gjort, sagt eller inte sagt är bra. Dåligt samvete är bra. Det tyder på ett aktivt, levande sinne. Mot skuld och skuldkänslor har kyrkan ett verksamt och läkande språk.
Däremot borde skamkänslor vara fjärran en kyrklig miljö. För där skuldkänslor kan vara något konstruktivt är skamkänslor något förödande och destruktivt. Skuldkänslor uppstår när vi handlat på ett sätt som vi känner vara fel, medan skamkänslor uppstår när känslan kommer att jag är fel. Jag som person är fel.
Och här vill jag då beskriva vad jag menar med att det är skillnad på att säga välkommen och att välkomna.
Att säga välkommen är lätt. Självklart stänger vi inte kyrkdörren för någon. Här är fokus på avsändaren.
Att välkomna fokuserar på mottagaren. Hur är känslan hos mottagaren? Stämmer det att jag känner mig välkomnad vem jag än är?
Vi tänker oss en tonåring som letar efter sin ideologiska förankring och som kommer till kyrkan, blir attraherad av kyrkans budskap, vill lyssna mer och veta mer och vill bli aktiv och engagerad i kyrkan.
Problemet uppstår dock när tonåringen förstår att hen är homosexuell, då de personer tonåringen har sett upp till och lyssnat till i kyrkan kommunicerar att det är synd och emot Guds vilja att utföra homosexuella handlingar. ”De säger att de gör skillnad på sak och person, men jag ÄR ju sådan här.”
Vilken benägenhet tror vi att denna tonåring har att få uppleva att kunna leva öppet och få vara sig själv i en sådan kyrklig miljö?
I stället bidrar denna hållning till förvirring och psykiskt illamående. ”Jag är ju så välkommen, men jag vågar ju inte visa vem jag är.”
Det är här Församlingslistans hållning blir problematisk när Mirjam Johansson säger i tidningsartikeln att hon tror att de ungdomar som googlar på Stefan Gustavsson och ser och hör hans inlägg om att utlevd homosexualitet är synd kan bilda sig en egen uppfattning. ”Bara för att man håller med en person i en fråga så behöver man inte hålla med honom i alla,” säger hon.
Men detta är inte en fråga om olika åsikter. Detta handlar om identitet på djupet. ”Åsikten” som förmedlas är att du som utför homosexuella handlingar är fel. Du är fel.
Vi får aldrig, aldrig i kyrkans hägn kommunicera att någon enda människa är fel.
Sånggruppen Fjedur sjunger: ”Du är unik, ingen enda är dig lik. Du är skapad till en avbild av Gud.”
Gunnar Törnqvist. Kandiderar för Socialdemokraterna i kyrkovalet