Rysslands invasion av Ukraina blev en brutal påminnelse om riskerna med Europas beroende av rysk gas och olja. Energi är inte bara en klimat- och välståndsfråga, utan också en fråga om säkerhet och självbestämmande. Sverige och Europa måste bygga ett energisystem som gör oss mindre sårbara för auktoritära regimer och geopolitiska kriser.

För att klara det behöver Sverige en energipolitik som inte sätter energislag mot varandra. Industrins omställning, elektrifieringen av transportsektorn och den växande efterfrågan på el kräver stora investeringar i ny energiproduktion. Därför behöver kärnkraften vara en del av Sveriges framtida energimix. Den bidrar med stabil och planerbar elproduktion som stärker både vår konkurrenskraft och vår energisäkerhet.

Men om ny kärnkraft ska byggas måste det ske med respekt för dem som berörs. Närboende och kommuner tar ett större ansvar än andra när nationellt viktig infrastruktur etableras i deras närområde. Det ansvaret måste också erkännas.

Därför bör staten ta fram en modell för ekonomisk kompensation till de kommuner och boende som påverkas av nya kärnkraftsanläggningar. Om hela landet får nytta av den el som produceras är det rimligt att en del av värdet stannar där anläggningarna finns.

En sådan modell skulle kunna bidra till investeringar i till exempel vägar, cykelvägar, skolor, bostäder och annan viktig infrastruktur. Det handlar inte om att köpa stöd, utan om att skapa rättvisa och långsiktigt hållbara villkor mellan staten och de lokalsamhällen som bidrar till Sveriges energiförsörjning.

Sverige behöver mer el. Vi behöver också större oberoende från rysk energi och andra osäkra importkällor. Kärnkraften är en viktig del av lösningen. Men för att utbyggnaden ska lyckas måste den bygga på både nationellt ansvarstagande och lokal rättvisa.

Lukas Axelsson Nord (S), riksdagskandidat

Jeanette Qvist (S), kommunalråd i opposition